I'm sick and tired, of always being sick and tired....

Nu räcker det, jag har nått min gräns!
Hjärtat kan inte ta hur mycket som helst och kroppen kan inte ta för många smällar. Det finns inte plats för mer tankar i min hjärna just nu. Ge mig en chans att få andas ut. En chans att få radera alla känslor och minnen som gör så otroligt ont och får tårarna att vilja pressa fram. Ge mig en chans att glömma och fylla på med nya minnen och tankar. Jag vill känna lycka och glädje i min kropp. Jag vill få känna hoppet igen! Jag vill kunna tro på mig själv, men just nu känns det allt för hopplöst.
Det är dags för ett break för mig. En nystart långt från Sverige och all besvikelse och smärta jag bär på. Det blir en början på ett nytt liv. Det som endast skadar mig kommer att raderas ur min hjärna och människorna som får mig att gråta och endast suger ur min energi kommer att vara döda i mina ögon. Främlingar.
Vad som kommer att hända kan jag berätta om någon annan dag när allt är mer bestämt. Men nu för stunden så måste jag fokusera på mig själv och mitt välmående.
 
Detta var sista gången jag lät få mitt hjärta krossat!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback