Yesey

Är på hemlig ort och laddar upp batterierna. 

Lyx att slippa laga maten själv, hehe.

 

Idag var första gången som min diagnos faktiskt gjorde sig påmind, som det slog mig som ett knytnävslag rätt i ansiktet.  

Det var första gången som jag reagerade på det och det fick mig att inse att jag faktiskt lever med detta hinder. Att jag inte är som alla andra och har ett helt annat sätt att tänka och fungera på. Jag har ju vetat om att jag har dessa diagnoser ett tag, och vetat vad det innebär. Men det har aldrig slagit mig såhär, förrän nu. 

Det kanske är dags att börja tänka efter lite mer på vad och hur jag gör saker. För det är nu på senaste tiden som jag börjat märka hur annorlunda jag faktiskt fungerar från de flesta andra. Att många kan se mig som udda och tycka att jag är rätt speciell, men i min värld har ju alla funkat på samma sätt som mig. Jag är som alla andra är i mina tankar...

Och det är jag ju, på sätt och vis. Men även väldigt annorlunda, unik. Och detta är något som människor utan dessa diagnoser aldrig kommer kunna förstå, hur mycket dom läser om det och försöker sätta sig in. 

Man tänker ju inte på att man har en diagnos under dagarna. Det är som att ni skulle gå runt och hela tiden tänka på och göra er påminda om att ni har en arm, eller ett ben. Det gör man inte, man är född med detta. 

Det var inte förrän jag fick mina mediciner som jag kunde märka hur annorlunda jag kunde se ut i andras ögon. Som jag faktiskt kunde förstå att jag levt lite i en annan värld. Förstå varför folk som inte känner mig kunnat uppfatta mig som dryg och lite av en bitch för att jag är väldigt tystlåten av mig. För att jag inte öppnar mig för folk direkt eller frågar tusen saker mellan himmel och jord.

Men i själva verket så står jag lite vid sidan av och är tyst för att jag tänker att "frågar dom inget, så vill dom inget veta". Skulle dom undra något så frågar dom mig, för det är så jag fungerar. Jag tänker inte på att föra stelt kallprat, för det är inget dom vill höra. Jag är "blyg" för att jag gärna lyssnar och kan läsa av personen innan jag slänger mig in i något samtal och kanske säger något dumt eller trampar någon på tårna. Lite koll vill jag gärna ha.

Med denna diagnos fungerar jag med fakta och inte fantasi. 

Jag ser saker på svart och vitt, ja eller nej. Inget grått mellanting och inga kanske.

Jag föddes inte med samma spärrar som er andra. Jag är normal för mig. Det är detta jag levt med i 22 år och kommer fortsätta att leva med tills jag dör. I mina ögon är jag inte "sjuk". Jag har inget handikapp mer än att man har svårigheter, och det har ju alla!

Jag skulle aldrig kunna skriva här vad det innebär och hur det fungerar att leva med detta, man behöver leva med det själv för att kunna förstå. Jag hyllar dom som har ett öppet sinne för detta och frågar och vill veta mer. Dom som inte sätter en stämpel över personen för ett namn på en diagnos. 

 

Jag är jag, bara lite annorlunda från erat sätt att räkna som "normalt".

Alla har vi våra svaga punkter och starka sidor, mina kanske skiljer sig lite mer från era bara!

 

 

 

 

Godmorgon! Jag hade lite planer idag med A, men febern slog till i hushållet så får väl se hur det blir. Något ska jag väl kunna hitta på i alla fall! Dagen började bra med sovmorgon till klockan tio innan vovven hoppade upp och väckte mig. Nu sitter jag med honom i knät, en kopp te i handen och Masterchef på tv. Rätt mysigt ändå! 

Lite ensamt, men vad förväntar man sig lixom... Tur att jag har hunden som vill mysa med mig och sova i sängen, en stund iaf..  

Lyxmiddag idag. Ibland får man unna sig något extra!

Andra bodyn i space print.

Här är det andra paret av mina favoritbyxor. Underbara!

Försov mig idag och missade träningen med syster... Så drog och tröstshoppade lite, blev ett par nya träningsbyxor och en vanlig svart tröja.

 tyget.

Ute på äventyr! 

No makeup, min fredagkväll. Godnatt! 

Varit iväg hos mormor och ätit middag, tacos. Alltid lika gott och känns inte lika forever alone som när jag äter det ensam hemma... Nu sovdags!

Jag har köpt ett par nya byxor, äntligen! Eftersom jag gått upp så mycket i vikt på så kort tid så har garderoben inte riktigt hunnit med att uppdateras med kläder i rätt storlek. 

Det blev i alla fall ett par av mina favorit byxor, Freddy wr.up. Jag har redan två par sen tidigare, ett par svarta och ett par blå denim. Jag ska dock sälja dom i denim för en billig peng, om någon är intresserad så säg till bara! Byxorna är en dröm att ha på sig, men priset är lite väl saftigt. Men ibland får man unna sig något extra. 

Det blev i alla fall dessa i en lite mörkare grå ton som fick flytta in i min garderob.

 

 

En sån där dag som börjar med migrän och missad läkartid kan ju inte bli mer än seg. Har i alla fall hunnit med en omgång på gymmet och en runda till tvättstugan, så dagen har inte varit helt oeffektiv vilket som. Dags att få i sig lite middag och sen blir det en lång dusch och promenad med vovven. 

Även idag tog jag mig till gymmet. Det hade nog ingen kunnat tro om jag inte haft bildbevis och vittne haha. Köpte en kort för att prova på i en månad så ska se till att få valuta för pengarna och verkligen köra ett par gånger i veckan nu. Min kropp behöver verkligen detta, det är pinsamt alltså! Jag klarar ej ens att göra övningar där endast min egna vikt spelar in, alltså helt utan tyngder, och min kropp bara vägrar röra sig ur fläcken. Min syster har fått sig en hel del skratt iallafall så jag har ju gjort något bra idag ändå, haha!

Idag var jag och tränade, på riktigt, för första gången på åtta långa år! Stolt är jag, men inte nöjd. Så imorgon ska vi dit igen. Min syster är så snäll och hjälper mig och visar hur allt ska gå till. Ett steg mot ett hälsosammare liv, wish me luck! 

Ett par timmar sen är jag hemma igen!

Sitter här på hemlig ort och chillar lite. Det har varit full rulle hela dagen så ska bli skönt att få lägga sig och sova snart! Imorgon blir det fortsättning på projektet och sedan hemgång på kvällen. Nu säger jag godnatt! 

Jag springer just nu runt och packar för fullt, Imorgon bär det av till en annan stad här i Sverige för att genomföra det lilla projektet jag tidigare skrivit lite om. Jag blir borta lördagkväll till måndagkväll, så det är ju inte så värst länge, men ändå en hel del som jag måste försöka få plats med i väskan! Har börjat känna av nerverna nu ikväll så kan bara ana hur galet nervös jag kommer att vara när det är dags att börja på riktigt...

Ja ja, vilket som så är jag taggad och blir en kul erfarenhet att ha med sig i livet.

Kika in här så kommer jag uppdatera mer under helgen och tids nog kommer jag avslöja vad det är för litet projekt, men för tillfället är det hemligt!

 

Jag skulle vara duktig och ta kort på maten vi åt men hungrig som jag var (som alltid) så hann jag antingen äta upp hela maten eller i alla fall börja på den... Så bilderna får duga helt enkelt!

Förrätt blev hummer. Godaste ever!

Varmrätten blev oxfilé och någon otroligt god potatis bakelse. Efterrätten åt jag upp innan jag hann ta nån bild hehe.

Sen frukosten som är det bästa med hela hotell vistelsen!