My babylove



Flipsyde och jag satt och mös igår. Jag kollade tv och fixade naglarna medans han kröp in under min tjocktröja och somnade en stund.
Varje gång han vaknade till så kollade han upp för att se att jag var kvar och sen slickade han mig lite på magen och somnade om.

Min lilla gosegris! ❤

Tack till dom äkta

Tack till alla er som stöttat mig idag. Bara funnits där och lyssnat och fått mig på andra tankar. Tack, det betyder mer än ni anar! ❤

Me love you long time!



Min bebis!

Ett år nu...

Det är nu ett år sedan helvetet bröt lös.
Många minnen och tankar som hägrar idag och kommer säkert att göra det lite extra tufft närmsta tiden.
Men nu är jag starkt, jag skulle aldrig varit den jag är idag utan alla dessa prövningar!

All kärlek

Jag har någon väldigt speciell i mitt liv just nu. En person som fångat mitt hjärta. Som ringer, eller sms:ar direkt när denne ser att jag mår dåligt. Som skiter i om jag ligger i sängen och vill försvinna, utan kommer hela vägen hem till mig och får upp mig på fötter igen och ger mig annat att tänka på. Som kommer över när jag mår dåligt, bara för att se till att jag får i mig mat och inte gräver ner mig i mina bekymmer. Denna personen får mig alltid att le, och känna mig hemma, vart jag än är. Jag pratar om allt med dig och döljer inget. Du är mitt hjärta.

Vem har sagt att man måste ha ett förhållande för att älska någon? Du är min bästa vän, Sofi. Allt för dig! ❤

Busy, busy, busy doing nothing at all



När hjärtat bestämmer sig för att börja rusa så kan man ju glömma tanken om att få lite sömn... Har istället nu hunnit med att skrubba rent all rost från badkaret och även att städa
lite smått! Effektiv så här på natten. Jag ska dock försöka sova nu innan jag blir galen. Godnatt!

Relax



Ikväll är det chillkväll. Hade ambulansen på besök idag också då mitt hjärta strular. Jag har sen varit på möte nu ikväll, men resten av den här måndagskvällen kommer att spenderas i soffan med en massa tända ljus och lite glass!


Lets get it together

 
 
Jag sitter just nu och kollar runt efter resor till värmen så att man kan få lite sol!
Jag har mått så dåligt nu, i snart ett halvår, och det blir inte bättre. Nu börjar det sätta sig fysiskt också, inte bara psykiskt. Mitt hjärta har börjat ge upp igen och nu känner jag att det är dags att ta tag i saken ordentligt.Jag har börjat få besök av ambulansen igen och jag vill inte hamna på botten ännu en gång.
Jag tror helt enkelt att jag skulle behöva en paus från allt. Komma bort från alla minnen och allt som påverkar mig negativt just nu. Jag har inget stressigt liv, jobbar bara deltid, har en bra lägenhet osv. Men när jag inte ens kan ta mig till jobbet längre pga att jag bara mår sämre och sämre så måste jag göra något. Jag vill inte riskera att förlora allt jag lyckats bygga upp. 
Det är för min egen skull, för min hälsa.
Och jag verkar få göra detta själv.
Jag klarar detta, jag SKA bli frisk!
 
 
 
 
 

Trasig




När jag inser hur trasig jag faktiskt är. Vilka murar jag byggt upp och taggar jag riktar utåt. Hur mycket det faktiskt tagit på mig från mitt senaste break up. Det var riktigt smutsigt och chockerande. Jag kunde aldrig, ens i min vildaste fantasi, föreställa mig att bli behandlad på det sättet. Absolut inte av den personen. Det har definitivt ärrat mig för livet och jag hoppas att ingen annan, någonsin, behöver gå igenom något liknande!

Mitt intresse för förhållanden, eller relationer av alla slag, är som bortblåst. Jag har försökt ta upp kontakten med såna jag tidigare haft känslor för osv, men jag känner inget. Tycker att dom blivit tråkiga. Jag har till och med försökt dra ut intresset för mig ur killar för att själv se om mitt skulle kunna växa fram i såna fall. Men det är helt tomt. Jag tröttnar direkt. Jag känner mig inte som den där kärleksfulla tjejen jag var förut, jag har tappat en del av mig själv som jag är rädd att jag aldrig kommer att få tillbaka.

Det har gått ett bra tag nu och jag börjar oroa mig lite över hur litet mitt intresse för andra människor faktiskt är! Men när man gav sitt allt, hela sitt liv till någon, så finns det inte så mycket kvar att ge till andra.
Det skrämmer mig. Att vara singel kan kännas tungt, men ett förhållande känns som en omöjlighet.

Men vem vet. Helt plötsligt kanske Prince charming kommer och får mig att undra vad jag någonsin oroade mig för!